Gniady
passion of the geist

Det var en man som fastnade på ett flygplan, han flög ner så och överlevde. Det var ingen bra plats att hamna på. Fanns det något samband med den ovanstående texten om Vasilij Semjonovitj Malini och mannen som flög utanför flygplanet? Texterna råkar befinna sig i närheten av varandra. Skulle texterna flätas samman skulle det vara tankevärt, skulle den inte lyckas, så är texten inget mer än osammanhang och därmed oviktig. Eller är det den skrivande som gjort texten ovärdig en läsare? Nej, det spelar ingen roll ty tanken är redan satt. I sammanhangen där det inte spelar en roll känner jag mig utanför. Tanke gör det just möjligt och det som gör att jag reser. Världen och värdlar är en fulla med virtu. Att dela en lägenhet med någon och att dela en världs potential. Jag tänker mig en kär person! Glädjen kom med associationerna. Associaioner är som lätta trådar längst en alvs gyllenbruna hår, det är slitet, tärt, rent sagt äckligt nära gränsen att förintas för varje smygande steg. Det kvisslar till i skogen, en spindel vaknar till men orkar inte bry sig, han drömmer att han flyger, men han sitter ändå fast, paradoxalt tänker han innan han somnar om. Var det någon som kom förbi? Eller var det någon som redan var påväg? Som om det skulle spela roll, hade denne i sammanhanget att göra? Alltihopa. Han höll inte ens i sig men hans kropp blev av farten fastklistrad på flyplanet (sedan även ditstagnerad av kylan). Glädjen finns där och den kan växa vidare, tänkte spindeln innan han drömde sig längre in i de våta drömmarna. Där fanns det en lidelse och utan passionen var det meningslöst. En sensation, någon som vi inte förstår? Känner, tänker vi det så tänk inte sönder! Hur? Då vi vill ha av det så mycket som möjligt av? Vi är så otröstliga. - Passion har ingenting med måttlighet att göra! Skrek mannen som flög ned, frusen från ovan. Alven kliade sig bakom vänster öra, en spindel hade fastnat i hennes guldbruna hår och lämnat en våt fläck efter sig.